Nu har vi återkommit till Skåne efter drygt 14 dagars campingliv som sträckte sig från Skåne upp till Sundsvall. Som ni ser har vi fått ett kanonplats i Sundsvall där bilden är tagen. Bara att hiva ut elkabeln så fanns där ström. Gräsmattan utanför var som gjord för fotbollsspel med barnbarnen. Midsommarafton började med ett besök i Tynderö där vi lyssnade till "ungdommarna" i Club 64 innan vi återvände till "Vår camping" där maten väntade. Magen blev så fullmatad att ingången till husvagnen kunde ha varit lite bredare, det var somhustrun som hade lockat med många godsaker.Så småningom var vi tvingade till återfärd. Denna gick via Örebro och ett grattis till mor på hennes 83:dje födelsedag. På hemväg stannade vi i Skillingaryd för en övernattning. Redan dagen innan hade jag kännt mig stel i och spänd i ryggen. Och mycket riktigt vid frukosten i husvagnen small ryggskottet till med full kraft.
Aj aj aj sa jag inte, utan något mycket värre, om ni förstår vad jag menar. Det är ju inte vad man förväntar sig. Att bli hängande över bordet till husvagnen mitt ute i skogen där varje rörelse får svetten att pärla sig i pannan. En Panodil och tappra försök till gång inne i husvagen var första försöket, allt medan magen skrek efter en toalett. Det var stort behov av att göra en skärmdump. Således till toa var ett måste, ont i ryggen eller ej. Genom en inte allt för smidig baklänges utstigning var jag på fast mark. Allt under det att våra franska grannar förundrat tittade på. De trodde nog att det var en svensk midsommartradition som de beskådade. Annars hade de väl inte behövt vara så nyfikna ? Genom en haltande, slasande och snedvriden myrgång nådde jag toaletten, med både en rygg och en mage som skrek. Turerna och mina bekymmer på toaletten skall jag bespara er mina kära läsare. Hem kom vi i alla fall. För tillfället gör det bara ont i ryggen när jag skrattar.
